Den lille pojken skulle senare kunna bli:
En världsberömd skådespelare
En legendarisk atlet
En banbrytande uppfinnare
En kontroversiell ledare
Eller någon som har förändrat kulturen för alltid.
Och ändå, på det fotot, är han fortfarande bara ett barn.
Fotot som startade gissningsleken.
Tänk dig:
En liten pojke, kanske fem eller sex år gammal, står något tafatt framför kameran. Hans kläder är anspråkslösa. Hans hår är prydligt kammat – eller kanske lite rufsigt. Hans uttryck är inte självsäkert, men inte heller olyckligt. Det finns en tyst intensitet i hans ögon, något som avslöjar nyfikenhet eller beslutsamhet. Människor börjar omedelbart gissa.
”Är det en filmstjärna?”
Han ser ut som en atlet.”
”Han har en musikers ögon.”
”Nej, det kan inte stämma, det här måste vara ett tekniskt geni.”
Sanningen är att ingen av dessa gissningar är uppenbara.
Och det är just kärnan i saken.
Varför det är nästan omöjligt att gissa rätt
Vi vill att framgång ska verka förutsägbar. Vi vill att tidiga tecken ska finnas. Vi vill att ödet ska lämna ledtrådar.
Men det är inte så det fungerar i verkliga livet.
De flesta människor som senare blir kända, inflytelserika eller mäktiga:
Som barn stack de inte ut.